Ba-ba-ba-pokerface. Ba-ba-pokerface.

En SÅN DÄR dag!
Du vet, en sådan dag som är lite bättre än "en sådan där dag" men ändå lite värre än "en sån dag som den där".
Hjärnan är helt kaputt!
Eller, det är mer som om man har en avsaknad av hjärna. Och ersatte den med en rejäl bit bomull.
En stor bit bomull som nu ligger där och "bomullar" sig. Om det ens finns något sådant ord.
Jag gillade det ordet, så vi säger att det finns ett sådant.

"Bomullar".
Fint.

Hur som haver, man får försöka återhämta sig lite. Fortsätta sitta missbruk av vitaminer och bli helt kry i kropp och själ. Kanske sy sig en one-piece. Bara för the lulz.

Att blogga... Eller inte blogga.

Sådär.
Då var det gjort.
Nu är jag också en av de 5% som bloggar.
En av 460000 som använder internet till att uttrycka åsikter, känslor, tankar, idéer, sälja saker, köpa saker, visa porr, kolla porr, reflektera, prata om sin häst/hund/katt/barn, ordbajsa, etc. Ja, allt som folk kan tänkas använda en blogg till.
Men av en knappt halv miljon individer, hur många kommer egentligen läsa på min?
Få se... Med mig, min farmor och alla som bryr sig inräknat blir det väl... två? Kanske tre?

Fast helt ärligt bryr jag mig inte så mycket om läsantalet.
Jag gör mest detta som ett sorts "push" till att få mig att börja skriva igen.
Oavsett om det kommer bestå till ca. 96% ordbajs så är det i alla fall ett ihopsläng av en drös ord
och meningar jag format i mitt huvud. Och sedan pillat ner på ett par tangenter så att det visas här.
Det är ganska coolt att jag kan göra så ändå. Fast man tänker inte alltid på det.
Majoriteten av oss har inte ens en aning om hur det går till. Från att vi tänker något till att vi
faktiskt publicerar det, som på en blogg t.ex. Hela den processen. Tänkandet, skrivandet.
Den tar vi bara för givet.

Fast samtidigt, orka plugga in det.
Den tiden kan man lägga på något bättre.

Som musik.
Något kreativt.
Eller kaninungar.

Jag gillar kaninungar.

Och nu blev jag hungrig. Dags att bege sig.

"Hej då, bloggen" (My god! Kill me now!)